Det flippade klassrummet – ett laboratorium

Flippa ditt klassrum innan någon annan gör det! uppmanar David Andersson  i ett tänkvärt blogginlägg efter att en elev som inte riktigt förstått det här med grundpotensform bett om YouTubefilmer så att hon kan lära sig mer under jullovet.

Den amerikanska pedagogen Jackie Gerstein kopplar det flippade klassrummet till en modell för lärande som delvis bygger på Kolbs lärcirkel. Jackie beskriver och förankrar The Flipped Classroom Model: A Full Picture på sin blogg User Generated Education. Modellen har blivit en bok också. Jackie säger  om sig själv att

I don’t do teaching for a living, I live teaching as my doing, and technology has AMPLIFIED the passion.

Här är en bild från Jackies blogg:

http://usergeneratededucation.files.wordpress.com/2011/06/2012-06-09_1734.png

I Jackies modell är lärprocessen indelad i fyra delar och jag tänkte uppehålla mig lite i det övre högra hörnet. Det är här det ofta börjar och lärarens uppgift är att skapa konkreta aktiviteter som väcker nyfikenhet, engagemang och bygger upp elevernas förförståelse. Det är upplevelsebaserat och utforskande. I lärandets första skede förvandlas klassrummet till ett laboratorium där eleverna  använder flera sinnen.

För en tid sedan hade jag och min kollega Andreas ett samtal om vilka metaforer vi använder när vi pratar om skolan. Andreas, som är professor i matematikdidaktik, berättade att finska lärare pratar om klassrummet som ett laboratorium.

Ett laboratorium = en plats där man testar och förkastar hypoteser, lär sig genom att göra, samarbetar med andra. En plats där ett misslyckande är något viktigt och naturligt. En plats där eleverna är aktiva.

Alla ämnen kan ha ett laboratorium. Laboratoriet kan också flyttas utanför klassrummets väggar. På bilden experimenterar Benjamin Franklin med en drake i åskväder. Resultatet? Viktig kunskap om elektricitet!

Franklin_lightning_engraving_experiment

(Källa: Wikimedia Commons)

Metaforer är viktiga för dom speglar vårt sätt att se på världen. När vi t ex pratar om debatter uttrycker vi oss i termer av motståndare, vinnare och förlorare. Den som ger sig in i en debatt kan bli krossad när försvaret inte håller.  Våldsamma krigsord som kan göra att vi drar oss för att delta. För vem vill vara en förlorare? Tänk om debatten i stället beskrevs som en orkester, där alla deltagare bidrar med sina olika kompetenser och där olikheterna, efter en tids gnissel, förenas i konserten. Tanken svindlar…

Vilka metaforer använder vi när vi pratar om den svenska skolan?  Andreas nämner företaget, där ord som effektivisering, management och tidsbesparing är givna. Det står var och en fritt att reflektera över företagsmetaforens konsekvens för lärandet, men kanske behöver vi flytta vårt fokus en smula. Det flippade klassrummet verkar vara ett bra sätt att börja eftersom det faktiskt  hjälper oss att förvandla klassrummet till ett laboratorium. Kanske är det flippade klassrummet också lite tidsbesparande. 😉

Fördjupning

Jag gillar trender som uppstår ur verkliga behov. Det är hög tid att börja flippa lärarutbildningen.

Hälsar

Elisabeth (som även forskar om metaforer…)

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s