Etikettarkiv: IKT-verktyg

Dokumentera och dela

Hur gör man digitaliseringen till ett lyckat projekt? Frågan ställdes på Framtidens Lärande 2014. Svaret stavas, bland annat,  kollegialt lärande. Ensam är inte stark i den digitala världen. Skapa en dela-kultur. Lär av varandra. Det utvidgade kollegiet är ett utmärkt exempel. Stefan Pålssons introduktion till det utvidgade kollegiet rekommenderas varmt.

cc lumaxart

bild: https://www.flickr.com/photos/lumaxart/

 

Q: Hur kan jag hjälpa till att skapa en dela-kultur på min arbetsplats?

A: Genom att dokumentera kunskap och erfarenheter och dela med mig till kollegorna.

På ett gemensamt akademifika förra veckan tog jag chansen. Jag bad chefen om tillstånd att få visa en liten film jag gjort om mina intryck från Framtidens Lärande. Digitaliseringen av skolan angår alla som arbetar med lärarutbildning, men det är svårt att hålla jämna steg med alla kreativa lärare som visar upp sina klassrum på såna här konferenser. Min film vill hjälpa till att sprida kunskap och erfarenheter, och i förlängningen inspirera till ökad användning av digitala verktyg i den egna undervisningen.

 

 

Jag hade två dolda syften också:

  • Vara ett levande exempel på dela-kulturen. Kan jag så kan ni, typ.
  • Inspirera till ökad iPad-användning. Vi har ju nyligen köpt in iPads som ska användas i undervisningen och det vore ju synd om dom låg i kassaskåpet och samlade damm.

Faktum är att inget av det här hade hänt om jag inte fått en iPad i höstas. Med min platta kan jag dokumentera (med kameran), göra film av bilderna (med iMovie) och dela med mig (på YouTube – uppladdning via YouTube Capture).

Plattan vs. datorn: 2-0!

Hur gör ni för att skapa en dela-kultur?

Undrar Elisabeth

 

Annonser

plattan vs. datorn: 1-0?

Att barnen äger sitt eget utvecklingssamtal är självklart för Fredrik Söderlund, IKT-mentor, förskollärare och specialpedagog. I Digitalfika nyligen delade han flera goda exempel på hur lärplattan kan användas i förskolan. Med hjälp av ett fåtal appar  blir Fredriks iPad ett ständigt närvarande verktyg för pedagogisk dokumentation där delaktighet, språkutveckling och fantasi bara är några av ledorden. Fredrik tipsar om favoritapparna på sin blogg.

Under utvecklingssamtalet hjälper plattan  barnen att berätta om sina erfarenheter och dom har själva varit med och skapat det digitala underlaget.  När föräldrarna hämtar barnen fastnar dom gärna i hallen för att ta del av barnens erfarenheter från dagen, som spelas upp på en skärm. Dokumentationen lockar barnen att berätta om sina upplevelser. Föräldrarnas standardfråga – Vad har du gjort idag? – får ett uttömmande svar.  Föräldrarna kan sluta lirka ur barnen detaljer.  Den pedagogiska verksamheten synliggörs direkt, utan att pedagogerna behöver spendera värdefulla timmar framför datorn.  Inspelningen av Fredriks Digitalfika finns till höger i bloggen.

iPad, padda, läsplatta, surfplatta, lärplatta –  ett mycket kärt barn, att döma av namnraden.

Grejen med plattan verkar vara att den har potential att skapa engagemang och delaktighet på ett sätt som traditionella datorer inte förmår. Fredrik pratar om lägereldseffekten som uppstod när plattan gjorde entré. Om man t ex  arbetar som Fredrik Söderlund, eller som Monica Niemi, författare till boken Dokumentera och skapa med lärplatta,  så har lägerelden ersatts av en mer aktiv fas där  barnen är kreativa medskapare. Men om man jämför lägerelden kring plattan med kön av barn som väntar på sin tur vid stationära speldatorn på förskolan är plattan så mycket mer inkluderande. Barnen vid lägerelden sitter i en ring (nåja, mer en slags hög ibland) där alla kan se varandra. Barnen vid speldatorn stirrar på skärmen eller kompisens rygg.

laptops isolation

(bilden är freebie från www.lumaxart.com)

Apparatens utseende är viktigare än man kan tro. I mitt klassrum på högskolan får studenterna ibland kommunicera digitalt i stället för muntligt. För några år sen var vi hänvisade till datasal. Men trots att arbetssättet med chatt som redovisningsyta i stället för handuppräckning upplevdes positivt och ledde till ökad delaktighet kände jag att något av den personliga kontakten försvann när studenterna gömde sig bakom stora skärmar. Laptops blev ett fall framåt, men det är först med plattor och smarta telefoner som det digitala samtalet kan integreras sömlöst i det analoga klassrummet. Formen har betydelse.

Fredriks sätt att arbeta med dokumentation hade knappast skapat sådant engagemang hos barnen utan plattans möjligheter. Ur engagemanget kommer utveckling och lärande. Fredrik berättar om en autistisk pojke som under det digitala samtalet plötsligt börjar förställa rösten och leva sig in i det som visas på plattan.  Det digitala samtalet stimulerar språkutvecklingen. Föräldrarna grät.

Ett annat exempel på pedagogisk dokumentation med plattan kommer från gymnasieläraren Katarina Lycken Rüter. För henne har plattan blivit ett oumbärligt redskap när hon arbetar med film, t ex för att filma läxgenomgångar och ge individuell elevrespons. Katarina filmar elevernas muntliga presentationer, laddar upp till YouTube med ett klick och använder redigeringsfunktionen för att ge genomtänkt feedback i form av textkommenterar. Eleven får en säkrare bedömning ”här och nu” och får möjlighet att reflektera över sin egen utveckling. Givetvis är filmerna inte offentliga.

Katarina funderar kring när hon ska använda PC och när hennes iPad är bästa valet. Hon beskriver sin vinnande kombo i det här inlägget.

Det är lätt att bli förälskad, men man får inte glömma att plattan är ett verktyg – inte svaret på allt.  Didaktiska frågor som Vad? Varför? Hur? måste få styra valet av verktyg. Kanske är det ingen slump att många som arbetar i förskolan och de tidigare skolåren väljer plattan. Men den sprider sig. Rektor Lina berättar att på hennes 6-9-skola har personalen nyligen fått  iPads, med en lista på obligatoriska appar att ladda ner. Hon delar sina erfarenheter här. Jag kan se en hel del fördelar på högskolan också.

Hur tänker ni kring det här?

Undrar

Elisabeth

Kritiskt tänkande och begreppsbildning med digital teknik

Det här inlägget skulle kunna börja med Redan de gamla grekerna… Men vi tar det mot slutet.

Senaste Digitalfika handlade om formativ matematikundervisning med stöd av digitalt responssystem. Doktorand/matematikmentor/lärare Patrik Gustafsson presenterade forskning som visar att såväl engagemanget som aktiviteten i klassrummet ökar. När Patrik arbetar med digital respons i matematikundervisningen märker han att eleverna blir otroligt diskussionsbenägna.  Frågor som Varför var det svaret fel? och Hur kan det här vara rätt? blir en utmärkt utgångspunkt för diskussioner om matematiska begrepp där eleverna verkligen vill förstå. Eleverna vill mer än att bara ha rätt.

möjligheter och utmaningar

För det första: Hur ska du ställa frågan? Effektiva flervalsfrågor bör t ex ge spridning i svar, innehålla logiska felsvar och inkludera ”jag vet inte” som ett alternativ. Då undviker man att eleverna gissar.  För det andra: Vad ska du göra med svaret? Här är det viktigt att skapa tid för diskussion och summera diskussionen innan du går vidare. Ett bra sätt att fördjupa lärandet är att ställa samma fråga 2 ggr i rad med kamratdiskussion emellan. Så jobbar t ex matteläraren Daniel Barker och språkläraren Patricia Diaz. Titta in på deras bloggar och bli inspirerad!

varför Flervalsfrågor?

Det är intressant att den ofta kritiserade flervalsfrågan visar sig kunna stödja ett lärande där dialog och problemlösning står i fokus. Här är en artikel om flervalsfrågans vara eller icke vara. Det jag tänker är att flervalsfrågan är ett verktyg som kan användas på olika sätt och alla är inte lika bra. Kritiken handlar ofta om flervalsfrågan som verktyg för att mäta kunskap. Men det finns så otroligt många fler möjligheter!  Den kan användas för att  öka lärandet, bredda deltagandet och fördjupa förståelsen. Mer konkret kan du bland annat:

  • ta reda på vad eleverna kan
  • synliggöra vanliga missuppfattningar
  • initiera diskussioner
  • ställa hypoteser
  • öka interaktiviteten
  • utveckla problemlösningsförmågan

Det sker i ständig dialog, där alla eleverna deltar.  Inte bara de som sitter längst fram och räcker upp handen. Tankarna går osökt till Sokrates, en av de gamla grekerna

Socrates and his students

(Källa: Wikimedia Commons)

Själv jobbar jag mycket med digital respons i engelskan, t ex inom grammatik och språkfärdighet. En sak jag har märkt är att när studenterna (jag håller till på högskolan) väl har svarat digitalt minskar steget till att våga räcka upp handen. Det gäller även det tysta gänget längst bak. Det digitala föder det analoga. Det skriftliga göder det muntliga.

bra verktyg

Två bra och gratis webbaserade verktyg för digital respons är Mentimeter och Socrative. Mentimeter är lite lättare att komma igång med, men Socrative har fler frågetyper.

Socrative – Sokrates…

Funderar Elisabeth

Samarbeta på nätet = mer än grupparbete

I senaste Digitalfika berättade Birger Eriksson från Ullvigymnasiet i Köping om olika verktyg för digitalt samarbete. Birger har samlat länkar till verktyg med konkreta exempel i WiseMapping – en slags klickbar tankekarta.

2 saker jag tar med mig särskilt från Birgers seminarium:

MysterySkype  – det vidgade klassrummet deluxe!

MysterySkype

Sen sa Birger något intressant apropå kollaborativt skrivande, t ex i Titanpad. När eleverna börjar skriva tillsammans på nätet händer något. Dom lär sig samarbeta – på riktigt. Det här är något helt annat än grupparbete, för det kan dom redan. I ett grupparbete gör var och en sin del, och blir i bästa fall expert på den. Men vem tar ansvar för helheten?

På den digitala skrivytan skapar eleverna tillsammans en gemensam slutprodukt där alla är delaktiga i hela processen. Processen är dessutom synlig över tid genom Time Slide, där man kan se hur dokumentet växer fram och vem som skriver vad. Birger konstaterar också att eleverna börjar prestera bättre när dom kommer igång med samarbetet.

Samarbetslärande, så som det är tänkt!

Eva Fåhraeus forskar om samarbetslärande. Välkommen att titta in på hennes hemsida.

Mer om digitalt samarbete i kommande inlägg. Då tänkte jag nämligen dela med mig av en föreläsning om MOOCs av Alastair Creelman och bjuda in till diskussion med honom via Padlet.

Spännande va?

Elisabeth

Bloggen – en personlig lärmiljö

Den här bloggen vill inspirera och informera. Samtidigt är den min personliga lärmiljö, mitt nav för kunskap om digital kompetens, IKT och lärande.

orange connect lightbulb

AttributionShare Alike by lumaxart

Den här filmen ger en kort introduktion till bloggande. Den har några år på nacken, men jag gillar den skarpt, bl a för att det här sättet att göra instruktionsfilmer har fått så många efterföljare. (Klicka en extra gång för att se filmen på YouTube. Inbäddningen fungerar inte.)

Man kan tänka sig bloggen lite som en vetenskaplig artikel där referenserna motsvaras av den ”obligatoriska” blogglistan. I en forskningsartikel finns alltid intressanta referenser som jag följer upp för att fördjupa min kunskap. På den här bloggen finns en lista med bloggar som på ett eller annat sätt handlar om IKT och lärande. Till exempel:

Bloggande är mer än bara digitalt skrivande

Stephen Downs sätter fingret på bloggandets kärna i en klassisk artikel om educational blogging. Det handlar inte så mycket om att ge studenterna uppgifter att skriva om i sin blogg, utan snarare om att ge uppgifter där deras inlägg alltid bygger på något de läst. Stephen Downs säger det bättre själv:

…blogging isn’t really about writing at all; that’s just the end point of the process, the outcome that occurs more or less naturally if everything else has been done right. Blogging is about, first, reading. … And it is about engaging with the content and with the authors of what you have read—reflecting, criticizing, questioning, reacting. If a student has nothing to blog about, it is not because he or she has nothing to write about or has a boring life. It is because the student has … not yet learned to meaningfully engage in a community. For blogging in education to be a success, this first must be embraced and encouraged.

Min vision är att alla lärarstudenter skapar varsin blogg där de dokumenterar sina erfarenheter av digitala verktyg och reflekterar över hur olika verktyg kan stödja lärandet. Bloggen ska följa med under hela utbildningen.

Vilka möjligheter ser du med bloggen i lärarutbildningen, skolan eller för ditt eget lärande?

Undrar Elisabeth