Etikettarkiv: undervisning

Fanfiction | Mälardalens högskola

Eleverna tillbringar mycket tid på nätet och lär sig också en hel del, t ex engelska. Bygg broar mellan fritidsengelskan och klassrumsspråket. Ta tillvara på elevernas kreativa språkanvändning på nätet. Välkommen på ett webbinarium om hur man kan arbeta kreativt med fanfiction i klassrummet!

Webbinariet äger rum 23 maj. Klicka för mer info!

Källa: Fanfiction | Mälardalens högskola

Youtube-läraren får eleverna att växa – Computer Sweden

Under det senaste året, då jag jobbat med digital kompetens i lärarutbildningen, har jag fått se många fantastiska pedagoger, klassrum, inspiratörer, goda exempel, eldsjälar som visar hur digitala verktyg bidrar till ett lärande med engagerade och motiverade elever i centrum. Jag har mött dom i fb-grupper, på Twitter, YouTube, bloggar, digitalfika, analoga konferenser och inspirationsdagar på hemmaplan. Oavsett forum så delar dom med sig av kunskap och erfarenheter. Stort tack!

En lärare som har lyckats inspirera mig alldeles extra mycket är fantastiska Katarina Lycken Rüter. Det står om henne i Computer Sweden:

Youtube-läraren får eleverna att växa – Computer Sweden.

Sist jag lyssnade på Katarina var på konferensen Framtidens Lärande i April. Efter det gjorde jag en liten film om mina intryck, där Katarina får stort utrymme. Här kommer den:

Det finns fantastisk inspiration att hämta i det utvidgade kollegiet. Ibland kan det ta ett tag innan man hittar det som går att överföra direkt till den egna kontexten. Men letandet i sig är en spännande upptäcksfärd! Jag har hittat 3 saker som jag vill jobba lite extra med under det kommande året:

  • Digital respons i klassrummet. (Gör redan detta men vill göra det mer konsekvent och medvetandegöra lärarstudenterna.)
  • Filmade studentpresentationer. Lärarstudenterna ska få utforska filmen som medium för egna presentationer (i stället för muntliga presentationer i klassrummet). Jag undervisar i engelska och film har en enorm potential att medvetandegöra den egna språkutvecklingen. I förlängningen också en väg till det flippade klassrummet.
  • Bidra till dela-kulturen. Bl a genom att fortsätta med Digitalfika och utforska olika sätta att sprida inspiration till kollegor.

Hur vill du utveckla din undervisning?

Dela gärna!

Hälsar

Elisabeth

 

Det flippade klassrummet – ett laboratorium

Flippa ditt klassrum innan någon annan gör det! uppmanar David Andersson  i ett tänkvärt blogginlägg efter att en elev som inte riktigt förstått det här med grundpotensform bett om YouTubefilmer så att hon kan lära sig mer under jullovet.

Den amerikanska pedagogen Jackie Gerstein kopplar det flippade klassrummet till en modell för lärande som delvis bygger på Kolbs lärcirkel. Jackie beskriver och förankrar The Flipped Classroom Model: A Full Picture på sin blogg User Generated Education. Modellen har blivit en bok också. Jackie säger  om sig själv att

I don’t do teaching for a living, I live teaching as my doing, and technology has AMPLIFIED the passion.

Här är en bild från Jackies blogg:

http://usergeneratededucation.files.wordpress.com/2011/06/2012-06-09_1734.png

I Jackies modell är lärprocessen indelad i fyra delar och jag tänkte uppehålla mig lite i det övre högra hörnet. Det är här det ofta börjar och lärarens uppgift är att skapa konkreta aktiviteter som väcker nyfikenhet, engagemang och bygger upp elevernas förförståelse. Det är upplevelsebaserat och utforskande. I lärandets första skede förvandlas klassrummet till ett laboratorium där eleverna  använder flera sinnen.

För en tid sedan hade jag och min kollega Andreas ett samtal om vilka metaforer vi använder när vi pratar om skolan. Andreas, som är professor i matematikdidaktik, berättade att finska lärare pratar om klassrummet som ett laboratorium.

Ett laboratorium = en plats där man testar och förkastar hypoteser, lär sig genom att göra, samarbetar med andra. En plats där ett misslyckande är något viktigt och naturligt. En plats där eleverna är aktiva.

Alla ämnen kan ha ett laboratorium. Laboratoriet kan också flyttas utanför klassrummets väggar. På bilden experimenterar Benjamin Franklin med en drake i åskväder. Resultatet? Viktig kunskap om elektricitet!

Franklin_lightning_engraving_experiment

(Källa: Wikimedia Commons)

Metaforer är viktiga för dom speglar vårt sätt att se på världen. När vi t ex pratar om debatter uttrycker vi oss i termer av motståndare, vinnare och förlorare. Den som ger sig in i en debatt kan bli krossad när försvaret inte håller.  Våldsamma krigsord som kan göra att vi drar oss för att delta. För vem vill vara en förlorare? Tänk om debatten i stället beskrevs som en orkester, där alla deltagare bidrar med sina olika kompetenser och där olikheterna, efter en tids gnissel, förenas i konserten. Tanken svindlar…

Vilka metaforer använder vi när vi pratar om den svenska skolan?  Andreas nämner företaget, där ord som effektivisering, management och tidsbesparing är givna. Det står var och en fritt att reflektera över företagsmetaforens konsekvens för lärandet, men kanske behöver vi flytta vårt fokus en smula. Det flippade klassrummet verkar vara ett bra sätt att börja eftersom det faktiskt  hjälper oss att förvandla klassrummet till ett laboratorium. Kanske är det flippade klassrummet också lite tidsbesparande. 😉

Fördjupning

Jag gillar trender som uppstår ur verkliga behov. Det är hög tid att börja flippa lärarutbildningen.

Hälsar

Elisabeth (som även forskar om metaforer…)

Kritiskt tänkande och begreppsbildning med digital teknik

Det här inlägget skulle kunna börja med Redan de gamla grekerna… Men vi tar det mot slutet.

Senaste Digitalfika handlade om formativ matematikundervisning med stöd av digitalt responssystem. Doktorand/matematikmentor/lärare Patrik Gustafsson presenterade forskning som visar att såväl engagemanget som aktiviteten i klassrummet ökar. När Patrik arbetar med digital respons i matematikundervisningen märker han att eleverna blir otroligt diskussionsbenägna.  Frågor som Varför var det svaret fel? och Hur kan det här vara rätt? blir en utmärkt utgångspunkt för diskussioner om matematiska begrepp där eleverna verkligen vill förstå. Eleverna vill mer än att bara ha rätt.

möjligheter och utmaningar

För det första: Hur ska du ställa frågan? Effektiva flervalsfrågor bör t ex ge spridning i svar, innehålla logiska felsvar och inkludera ”jag vet inte” som ett alternativ. Då undviker man att eleverna gissar.  För det andra: Vad ska du göra med svaret? Här är det viktigt att skapa tid för diskussion och summera diskussionen innan du går vidare. Ett bra sätt att fördjupa lärandet är att ställa samma fråga 2 ggr i rad med kamratdiskussion emellan. Så jobbar t ex matteläraren Daniel Barker och språkläraren Patricia Diaz. Titta in på deras bloggar och bli inspirerad!

varför Flervalsfrågor?

Det är intressant att den ofta kritiserade flervalsfrågan visar sig kunna stödja ett lärande där dialog och problemlösning står i fokus. Här är en artikel om flervalsfrågans vara eller icke vara. Det jag tänker är att flervalsfrågan är ett verktyg som kan användas på olika sätt och alla är inte lika bra. Kritiken handlar ofta om flervalsfrågan som verktyg för att mäta kunskap. Men det finns så otroligt många fler möjligheter!  Den kan användas för att  öka lärandet, bredda deltagandet och fördjupa förståelsen. Mer konkret kan du bland annat:

  • ta reda på vad eleverna kan
  • synliggöra vanliga missuppfattningar
  • initiera diskussioner
  • ställa hypoteser
  • öka interaktiviteten
  • utveckla problemlösningsförmågan

Det sker i ständig dialog, där alla eleverna deltar.  Inte bara de som sitter längst fram och räcker upp handen. Tankarna går osökt till Sokrates, en av de gamla grekerna

Socrates and his students

(Källa: Wikimedia Commons)

Själv jobbar jag mycket med digital respons i engelskan, t ex inom grammatik och språkfärdighet. En sak jag har märkt är att när studenterna (jag håller till på högskolan) väl har svarat digitalt minskar steget till att våga räcka upp handen. Det gäller även det tysta gänget längst bak. Det digitala föder det analoga. Det skriftliga göder det muntliga.

bra verktyg

Två bra och gratis webbaserade verktyg för digital respons är Mentimeter och Socrative. Mentimeter är lite lättare att komma igång med, men Socrative har fler frågetyper.

Socrative – Sokrates…

Funderar Elisabeth

Samarbeta på nätet = mer än grupparbete

I senaste Digitalfika berättade Birger Eriksson från Ullvigymnasiet i Köping om olika verktyg för digitalt samarbete. Birger har samlat länkar till verktyg med konkreta exempel i WiseMapping – en slags klickbar tankekarta.

2 saker jag tar med mig särskilt från Birgers seminarium:

MysterySkype  – det vidgade klassrummet deluxe!

MysterySkype

Sen sa Birger något intressant apropå kollaborativt skrivande, t ex i Titanpad. När eleverna börjar skriva tillsammans på nätet händer något. Dom lär sig samarbeta – på riktigt. Det här är något helt annat än grupparbete, för det kan dom redan. I ett grupparbete gör var och en sin del, och blir i bästa fall expert på den. Men vem tar ansvar för helheten?

På den digitala skrivytan skapar eleverna tillsammans en gemensam slutprodukt där alla är delaktiga i hela processen. Processen är dessutom synlig över tid genom Time Slide, där man kan se hur dokumentet växer fram och vem som skriver vad. Birger konstaterar också att eleverna börjar prestera bättre när dom kommer igång med samarbetet.

Samarbetslärande, så som det är tänkt!

Eva Fåhraeus forskar om samarbetslärande. Välkommen att titta in på hennes hemsida.

Mer om digitalt samarbete i kommande inlägg. Då tänkte jag nämligen dela med mig av en föreläsning om MOOCs av Alastair Creelman och bjuda in till diskussion med honom via Padlet.

Spännande va?

Elisabeth